Min gode vän Stephan kom förbi på landet och stannade över natten. Självklart hade han med sig lite torkat vildren, goda ostar, vedugnsbakat bröd och ett par flaskor vin. Jag var inte nödbedd utan plockade också fram två flaskor ur jordkällaren. Vi slog upp dem i karaffer och dukade upp de goda tilltuggen och glasen.
2007 Flying Goat Pinot Noir har en sensuell och förförisk doft med apelsin, omogen mango, papaya, jordgubbar, gräddig jordgubbsmousse, små inslag av rostat kaffe och en hel del mineraler. Fantastisk doft. Det här gillar vi. I munnen har vinet en lite fet stil och smått söt stil, men absolut inte over done, för här finns en härlig syra som håller upp vinet snyggt. Läckra inslag av röda körsbär, lingon, rönnbär, mandarin och jordgubbar. Lång riktigt god eftersmak som lyser mineraler och jordgubbar dränkta i nypressad apelsinjuice. Skitgott helt enkelt. Stephan plockar lätt druva och distrikt, ikväll är han på g. Han tackar mig för att jag fick upp hans ögon på den här stilen av Pinot Noir. Det här är svårt att inte tycka om, och den håller hela kvällen och faktiskt även et sista glas kvällen efter också.
2002 Cigalus har en fantastisk mogen doft med supertydliga toner av hö och hösilage. Här finns också tobak, mylla, topsoil, körsbär och skimmer av fin röd frukt. Mums. I munnen återfinns hö och tobak men också Anthon Berg marzipan. Smaken är mogen och lite torr. Syran är frisk och det känns som ett stort vin i munnen. Total balans och verkligen perfekt att dricka nu. Skitgott nr 2. Jag gissar vilt men lyckas inte att plocka den här. Tack för den, Stephan. Andra som provat för längesen är FV, läs det här.2002 Cigalus, Gérard Bertrand, Languedoc, 209:- när det begav sig.
2004 Madrone de Lohsa är svår att dofta på. Den släpper inte ifrån sig lika mycket som resten av sällskapet ikväll. Vi hittar lite dova jordtoner, moreller, mylla, mynta och älggräs. I munnen händer det desto mer. Smaken är fylls av mogen frukt med toner av kalvfond, katrinplommon, moreller, bitter mörk choklad och gräs. I ett sist glas kvällen efter så har vinet liknelser med Amarone, utan sötman i sig. Helt OK vin, sista flaskan och inget jag kommer köpa på mig fler av.2004 Mandrone de Lohsa, Maremma, Toscana, SB 94783, 249:- för årgång 2007 som är ute nu.
2003 Osar från Masi har en för mig ung doft med sitt babyhull kvar. Här är det gräddiga hallon, vanilj och viol. Nästan godisaktig i stilen. I munnen är vinet först lite tunt, men efter nån timme i karaffen öppnar den upp sig och får en tyngre känsla. Smaken har toner av mörk frukt, läder, tobak, blåbär och körsbär. Vinet är läskande och gott, ändå kanske den svagaste i kvällens uppställning. Här lyckas jag självklart inte pricka rätt, hur många gånger drickar man druvren Oseleta? Tack igen för den, Stephan. Fråga, jag upplevde den här som väldigt ung, hur klarar den här druvan sig i källarn? Jag uppmanar Stephan att glömma resterande flaskor x antal år för att se vad som kan hända.2003 Osar, Masi, Valpolicella, Italien, SB 74845, 349:-
Stort tack min vän för supertrevlig kväll och för renköttet, gudagott.
Stort tack min vän för supertrevlig kväll och för renköttet, gudagott.
.JPG)
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar