2006 Yalumba Bush Vine Grenache

Efter en vacker solig dag, spenderad på Gotlands vackra strand. Där vyn är en direkt kopia från Lundells Kär o Galen konvolut. Sitter vi mätta efter en grillmiddag och smuttar på ett godisgott vin när sommarnatten kommer.
Ett av sommarens härligaste vinminne var den här Grenachen. I ett desperat försök att få återuppleva känslan från då, införskaffas en ny flaska. Kan den vara så bra som jag minns? Eller var det stundens upplevelse? Det trevliga middagssällskapet? Lets found out....


Doften känns direkt väldigt spritig. Bakom alkoholen finns en svagt sötaktig druvfrukt som drar åt hallon och jordgubbar. Lägg där till en viss kryddighet. Då och då bakom alkoholen skymtar jag gräddkarameller av hallon, dom som i somras kändes så förföriskt goda.

Smaken är betydligt slankare än sist, och varmt eldigt. En hel del syrliga hallon gör sig hörda. Men i det hela ett mycket tunnare och alldeles för eldigt vin mot mitt första möte med den.

Vilken besvikelse. Det måste här nu vara bevisat att en underbar vinupplevelse handlar om så mycket mer än att bara vara dyrt kvalitetsvin!

2006 Yalumba Bush Vine Grenache, Australien, 103:-

2001 Domaine L´Aiguelière Côte Dorée

Tryffelsvinen är duktiga på att sniffa fram goda sydfransoser. Här ett vin som jag köpte för ett par år sedan. Är lite tveksam på att prova det. Kanske är det ännu för ungt? Kanske är det rejält strävt? Kanske är det i en tunnel? Det enda sättet är väl att helt enkelt dra ur korken och prova!

Enligt importören är vinet gjort på Syrah från 80 år gamla vinstockar. Skördeuttaget ligger endast på ynka 20 hl/ha. På D. l´Aiguelière gör man sina viner i traditionell stil men med moderna metoder. 100% ny ek, ingen filtrering.

Jag häller vinet i karaffen och låter den stå i ca 3 timmar.

Doften är fylld med fikon och läder. Även en hel del mörka körsbär, dock inga syrliga sådana utan solmogna körsbär. Det finns en underbar animalisk doft över vinet. En näve blandade nötter kan jag hitta också. Sen finns det en lite lustig men god ton av pelagon? Det här lovar riktigt mycket. Mums!

Smaken följer doftens linje med fikon, läder och mörka körsbär. Vinet levererar en härlig balans mellan frukt, syra och alkohol. En viss mognad tittar fram i avslutet och tanninerna är nerslipade. Efter yttligare några timmar och det sista glaset byts körsbären ut mot röda vinbär.

Slutsatsen blir att det var helt rätt läge att prova denna godbit. Undra när nästa flaska ska korkas?

2001 Domaine L´Aiguelière, Frankrike, ca 200:-

2001 Penfold´s Bin 389

Penfold´s kan knappast vara obekant för någon vinintresserad. Bin 389 är en blend på 51% Cabernet Sauvignon och 49% Shiraz.



När min syster med familj kommer ner från Hälsingland och stannar över helgen är det härligt att bara umgås och dela på en flaska vin tillsammans.



Doften bär på djup frukt. En härlig och tydlig ton av svartavinbär lyfter ur glaset. Även en del björnbär och kanske lite plommon ger sig till känna. Läckra inslag av eucalyptus gör mig nyfiken. Jag undrar om inte det finns lite av gröna-marmeladkulor också. Tydligast är dock svartvinbärsgelén. Riktig läcker och inbjudande doft.

Smaken bär också tydliga spår av svartavinbär. Vinet är smakrikt och koncenterat men känns inte åt det syltiga hållet, utan lämnar ett slankt och långt avslut. En viss nyans av mognadstoner finns där, men vinet klarar lätt flera år till i källarn. Tanninerna är polerade av tidens tand. Slutsatsen blir att det här är ett gott och läckert vin där doften bjuder på största överraskningen.

2001 Penfold´s Bin 389, Australien, 281:-

Sortimentsprovning ITALIEN

Igår var det dags igen. Sortimentsprovning hos Vingruppen. En fantastisk guldgruva för oss "frälsta". Jag och Agne vill rikta ett stort tack till Maria på Vingruppen som gör det här möjligt för oss två. Det är en ynnest vi inte är vana med. Helt enkelt himmelrike.

Denna gång var planen enkel: Enbart röda viner. Börja med Barbera-vinerna och avsluta med Caprai. Det kan låta enkelt och jag har djupaste respekt för andra bloggare som på mässor lyckas i detalj redovisa vin efter vin. Min egen gom och näsa är slitna efter bara ett tiotal viner. Vi spottar alltid, men visst slank det ner ett par riktigt goda exemplar. Vem kan motstå?

Provnings höjdare för mig var Braida och Sassicaia, dagens besvikelse var Gaja´s Barbaresco. Så, här kommer mina som vanligt korta anteckningar och kom ihåg att ta det med en nypa salt. Jag skulle vara överlycklig om jag fick bara en av dom här helt för mig själv under en mörk höstkväll.

2004 Agricola Punica Barrua, 329:-

Fransk i stilen, stram, rätt tuff, körsbär samsas med jordgubbar.

2003 Agricola Punica Barrua, 319:-

Örtig doft, stäv, torr, körsbär, varm.

2004 La Grola, Allegrini, 149:-

Tydlig körsbär, lätt viol, tät, god.

2001 La Poja, Allegrini, 499:-

Djup frukt, extremt tydliga körsbär, körsbärskärnor, större djup än La Grola.

2001 Amarone Classico, Allegrini, 475:-

Elegant amarone, läcker, körsbär samsas med russin, eldig, riktikt god.

2006 Sito Moresco, Gaja, 155:-

Pinot noir-aktig, körsbör, bärig, en viss strävhet, lite tunn.

2005 Promis, Gaja, 229:-

Sexig bärig doft som lovar mycket, slank smak, tunn, lätt drucket.

2004 Barbaresco, Gaja, 1395:-

Extremt knuten doft, 1:a känslan i munnen är elegant och polerat med drag av rosor och röda söta bär, sen exploderar den i munnen och blir tok tuff, super-sträv, ett monster, långt torrt och eldigt avslut. Säkert ett barnarov.....

2004 Camaracanda, Gaja, 750:-

Stor, djup läcker doft, välgjort vin med kaffe, ceder, mogen frukt i smaken, lång och stram eftersmak.

2004 Rosso Outsider, Caprai, 415:-

Fyllig, rik, läcker, jättegod, körsbär, mörka bär, lång och varm.

2003 Rosso Outsider, Caprai, 445:-

Fantastisk läcker doft bättre än 04:an, men munkänslan är vassare, tuffare och rejält sträv.

2003 Sagrantino di Montefalco 25th Anni, Caprai, 715:-

Djup och rik frukt i doften, ett monster i munnen, ursträv, tuff, vad äter man till det här?

2003 Contemporare, Caprai, 275:-

Riktigt sträv och tuff, munnen är bedövad av alla Caprai!

2000 Sagrantino di Montefalco Collepiano, Caprai, 392:-

Rejäla körsbärskärnor, kärv, sträv och tuff.

2007 Chianti del Barone Ricasoli, 89:-

Söta körsbär, ganska lätt, typisk billig chianti.

2003 Castello di Brolio, Ricasoli, 319:-

Solvarm frukt, körsbär, ceder, riktigt tuff och sträv, stram. Börjar bli för dyr...

2001 Castello di Brolio, Ricasoli, 329:-

Trevlig doft, körsbär, ceder, stram, lång och varm.

2000 Castello di Brolio, Ricasoli, 329:-

Mogen doft, svamp, multna löv, jord, god, lång.

2004 Casalferro, Ricasoli, 249:-

Mörk frukt, riktigt god, stram, körsbär, plommon.

2003 Casalferro, Ricasoli, 259:-

Mörk frukt, syrliga körsbär, stram, tuff, känns obalanserad jämnfört med 04:an.

2006 Il Bacialè, Braida, 165:-

Sötlakrits, hallon, len, eldig, god.

2005 Bricco dell´Uccellone, Braida, 475:-

Smakrik, komplex, lång, superläcker, jordgubb, hallon, söta körsbär. Mums.

2004 Bricco dell´Uccellone, Braida, 439:-

gummi, cykelverstad, hallon, jordgubb, lätt sträv, lång, läcker, knäckig, körsbär, sexig.

2004 Ai Suma, Braida, 550:-

Stor doft, ursexig, kraftfull, djup, apelsinchoklad, lång, eldigt avslut.

2004 Bricco della Bigotta, Braida, 439:-

Svart te, kryddor, körsbär, läcker, syrlig.

2000 Ateo, Ciacci Piccolomini, 235:-

Körsbär, tunn, slank, lätt drucken.

2006 Ripasso Valpolicella, Corte Giara, 119:-

Körsbär, lätt russinton, kryddig, gott slut.

2005 Amarone, Corte Giara, 219:-

Lättare amarone, enkelspårig.

2005 Farnese Colline Termane, Farnese, 99:-

Kirsch, söt, körsbärssylt, god, något annorlunda med den....

2005 Chianti Berardenga, Fèlsina, 179:-

Klassisk chianti, körsbär, jord, fräsch.

2004 Fontalloro, Fèlsina, 299:-

Körsbär, jordgubb, elegant, välgjort, lång, jättegod, stam.

2001 Binomio, Valentina, 299:-

Tuff, sträv, stram, koncentrerad, mörk frukt.

2000 Spelt, Valentina, 179:-

Körsbär, indiska kryddor, tuff, sträv, mörk, spännande, god.

2004 Rosso di Montalcino Ginestreto, Fuligni, 179:-

Komplex, god, elegant, jordgubb, körsbär, kryddor, lätt sträv.

2003 Prima Mano Primitivo, Fusione, 149:-

Kemisk doft, menthol, körsbär.

2004 Terra di Lavoro, Galardi, 495:-

Grön paprika, tomat, tobak, sträv, helt unik och egen stil. ???

2002 Terra di Lavoro, Galardi, 495:-

Grönsaker, tomat, kaffe, mocca, egen stil, svår beskriven. ???

2002 Carmignano Riserva, Piaggia, 339:-

Djup doft, hö, gräs, körsbär, sträv, stram, torr, järn eller blod i avslutet.

2007 Cerasulo di Vittoria, Planeta, 129:-

Jordgubbe, hallon, godissöt, charmig, god.

2005 Syrah, Planeta, 239:-

Jordgubbe, kryddig, vitpeppar, bärig, god.

2004 Merlot, Planeta, 239:-

Mocca, mörk frukt, grön och eldig.

2004 Santa Cecilia, Planeta, 229:-

Eldig, solvarm, mainstream, likgiltig.

2003 Burdese Rosso, Planeta, 239:-

Fransk doft, tuff, sträv, gräs, hö, vinbär, god, lång.

2005 Dedicato a Walter, Poggio al Tesoro, 575:-

Grönsaksdisk, kompakt, komplex, god, druvtypisk.

2006 Assisi Rosso, Sportoletti, 99:-

Sexig doft, körsbär, tappar i munkänslan.

2003 Villa Fidelia Rosso, Sportoletti, 295:-

Komplex doft, ceder, kaffe, välgjord, riktigt god, stram, läcker.

2005 Caburnio, Monteti, 139:-

Viol doft, god smak, väldigt kort avslut.

2004 Monteti, Monteti, 275:-

Körsbär, intetsägande stil.

2005 Sassicaia, San Guido, 895:-

Läcker doft, lovar mycket, välgjort, fransk i stilen, elegant och polerad, snygg och urgod.

2003 Guidalberto, San Guido, 295:-

Välgjort, elegant, polerad, söta bär, godis god.

2003 Momento Massimo, Terreno, 350:-

Fransk doft, lite jordig, tunn smak.

2004 Ludi, Velenosi, 295:-

Körsbärskärnor, tuff, koncentrerad, stram och sträv men god i sin stil.

Och så lite sötsaker...

2006 Granello, Ricasoli, 179:-

Urläcker doft, söt, honung, aprikos, elegant och fräsch, jättegod.

2003 Vin Santo, Ricasoli, 249:-

Bränt socker, alkoholstark, spritig, simmig, besvikelse.

2005 The Footbolt Shiraz

d´Arenberg är en välkänd producent som gör personliga aussie-viner. Historien om hästen Footbolt har jag skrivit om förrut. I årgång 2005 fick ligga i 12 månader bland både ny och gammal amerikanska och franska fat samt tunnor. I 2006 kan man läsa att den årgången fick hela 20 månader. Med den sista flaskan 2005 i skåpet väntar jag på 2006 för att köra en head to head för att jämnföra skillnaderna.

Doften på Footbolt ger direkt mörka bär. Björnbär, körsbär och en del plommon. En liten ton av ek hittar fram bland de mest tydliga körsbären.

I munnen stör mig en känsla av spritsigt direkt på tungspetsen. Därefter kommer alkoholen som gör en varm och alltför tydlig eldighet i munnen. Sen ramlar körsbär, björnbär, tranbär ner på tungan. En liten, liten känsla av mint finns där. Eken fladdrar fram också. Avslutet är förvånadsvärt syrligt och här tittar hettan fram igen.

Nej, jag har provat bättre.

2005 The Footbolt Shiraz, Australien, 119:-

2002 Chablis Grand Cru "Les Preuses"

När alla andra jagar 2005 Bordeaux så lutar jag mig tillbaka och provar en Chablis. Det är annars väldigt lätt att dras med i den hype som råder kring 05 Bordeaux, men jag har bestämt mig för att hoppa över denna århundradens årgång.

La Chablisienne har kanske inte det bästa läget i Les Preuses, men det här är klart den bästa Chablin jag druckit. Jag har ju tidigare deklarerat att jag inte är en stor fantast av Chablis, så jag har inte provat så många. Den jag smakade på senast var den här.

Doften på Les Preuses är fruktig. Här känns vått ylle igen, men på ett positivt sätt. Tydligast för mig är ändå den härliga godisdoften som påminner om geléhallon eller hallonbåtar. Lägg där till en svag ton av gula frukter. Det här lovar gott.

Smaken är torr och fruktig. Smakrikt med mineral och vått ylle. Vinet har en ganska låg syra men smakar väldigt gott. Avslutet är långt och doftens godisdrag kommer här igen. För mig var det här vinet godare när det kom upp i temperatur, runt 18-19 grader. Är det något som ni andra upplevt?

2002 Chablis Grand Cru "Les Preuses", 349:-

2003 Guidalberto

Tenuta San Guido känner väl alla till, mest för deras berömda vin Sassicaia. Ikväll fick jag en hel flaska Guidalberto för mig själv, och det var länge sen jag satt själv med ett sån´t här bra vin. Helt underbart. Vinet är en blend på 45% merlot, 45% cabernet sauvignon och 10% sangiovese. Innan buteljering fick vinet vila i 12 månader på 225 liters fat av både fransk och amerikansk ek.

Doften är snygg och urläcker. Djup frukt och en skön balans. Nästan en burgundisk sexighet över den. Toner av mörka körsbär, jordbubbar och en del andra röda bär. Nougat hittar jag också. En känsla av dessert sätter sig i hjärnan. Typ cremé bruleé eller en bär/vanilj dessert. En viss gräddighet. Jag tycks också hitte en svag örtighet. Doften har ursnygga fat i sig. Shit, vad det här är bra. Wow.

Smaken gör ingen besviken den heller, utan den fortsätter där doften lämnade en. Det smakar riktigt välgjort och ruskigt gott. Dessa härliga mörka körsbär, trädgårdsbären och en antydan till choklad/nougat. Ett långt fantastiskt gott avslut med drag åt ceder. En lätt stramhet följs upp av ett extremt polerat vin. Snygg syra och fina tanniner. Det känns som ett modernt vin. Det blir nästan löjligt med alla superlativ, men vad gör man när det smakar så här gott! Helt klart ett vin för Årsbästalistan.

2003 Guidalberto, 295:-

Höst med Port och Amarone

Frugan har fest med väninnorna här hemma, så jag flyr till grannen med barnen och lite ost plus vin. En underbar höst eftermiddag ger oss en längtan efter grönmögelost, pepparkaka och port. Jag har aldrig varit stormförtjust i portvin, men provar återkommande för att hitta min stil. På den Fine wine provning som jag skrev om i förrförra inlägget fick vi prova en 2003 Taylor´s Vintage Port. Den var helt klart den bästa port som jag provat. Har förstått att den fått 100p av Parker också. Fast ikväll blir det en Late-Bottle-Vintage från Graham´s. Jag läser då och då att detta är ett bra substitut för en riktig Vintage, men för mig var skillnaden fruktansvärt stor. Taylor´s V hade en underbar balans i sin sötma, frukt och alkohol. Det saknar jag i Graham´s LBV.

Portvinets doft är söt och lätt eldig. Glaskupan är fylld med toner av russin och plommon. Smaken är fyllig och söt. Här finner jag en för mig allför stor eldighet. Avslutet rundas av med russin, plommon, fikon och choklad.

2001 Graham´s LBV Port, 149:-

Under kvällen långa samtal provar vi Amarone. Den fungerar faktiskt ganska bra till en Pollykladdkaka. Under en period köpte jag rätt mycket Amarone, men det gör jag inte längre. Amarone är fortfarande väldigt gott, nån gång ibland. Masi Costasera finns väl i stort sätt i alla systembolagsbutiker och den tycker jag levererar det jag förfäntar mig av en standard-amarone. Klart bättre än Tommasi´s standard-amarone i exakt samma prisläge.

Doften är jättestor och tydlig på mörka körsbär. Massor av torkade kryddor och lite russin. En lätt jordighet letar sig fram också. Men en superläcker chokladton som jag går igång på. Efter ett par timmar får jag det till fruktkaka. Härligt. Är det det varma 2003 som ger den här generösa doften tro?

Smaken är fyllig och kraftfull med drag åt mörka körsbär, torkade kryddor. Men även lite svamp. Härligt fruktigt slut som lämnar chokladtoner kvar i munnen. Alkoholen störs jag inte av här. Kan kanske blivit dämpad av portvinet tidigare? Det här är för mig en modern, snygg och god Amarone. Betalade 182:- på VikingLine mot bolagets 259:-.

2003 Masi Amarone Costasera, 259:-

2007 Porcupine Ridge Syrah

Jag var sugen på att prova ett av sommarens favorit igen, men ödet ville annat. Mitt lokala systembolag har endast bas-sortiment och har slutat att saluföra Yalumba Old Vine Grenache. Synd. När jag vet vad jag vill beställa är de alltid hjälpsamma och nästan alltid lyckas dom att få hem det jag vill ha. Det är jag otroligt tacksam för. Men när inte detta vin fanns kvar på hyllan kände jag att, näe fan va trist sortiment det är som står på hyllorna. Det känns som det är samma viner och producenter som står där år ut och år in. Så när det inte fanns ett druvrent grenache vin så fick det bli den här gamla trotjänaren. Producenten Boekenhoutskloof är en riktigt bra producent tycker jag. Deras fine wines är sjukt goda. Speciellt deras syrah, men nu provar vi deras billiga serie Porcupine Ridge.

Doften är ganska stor och fruktdriven. Riktigt mörka bär så som blåbär är tydligast. Lite vanilj tycker jag mig finna också. Samt den klassiska Sydafrikanska rökigheten.

Vinet är smakrikt i munnen och rejält fruktigt. Jag tycker mig känna en viss syltighet och tyvärr också en liten för tydlig eldighet. Annars är det mörka bär och fat i smaken.

Slutsatsen är att jag minns det som bättre förr. Det är ändå trots allt gott. Enkelspårigt men gott.

2007 Porcupine Ridge Syrah, Sydafrika, 92:-